Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki

Vid obehandlad Glutenintolerans/Celiaki uteblir ett fungerande upptag pga den skadade tarmen och därför är upptaget väldigt lågt av livsviktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Mörkertalet är stort i samhället när det gäller Glutenintolerans/Celiaki. 

Nya rön har visat att brist på koppar kan spela en viktig roll i anemi, artrit, cancer, hjärt-och kärlsjukdomar, epilepsi, fettförbränning, fria radikaler, immunförsvar, processer vid inflammatoriska sjukdomar, osteoporos och vid en underfunktionhos sköldkörteln. (hypotyreos).        

Symptom på kopparbrist inkluderar:  anemi, blodbrist med försvagning, ödem, skelett- sjukdomar, osteoporos, kronisk eller periodisk diarré, förlust av normal hårfärg, skört tunt hår, defekter i ryggmärgen, nedsatt immunförsvar, ökad infektions känslighet, infertilitet, försvagad bindväv, (vilket kan ses vid hjärtförstoring), försvagad aorta, aneurysm, åderbråck och rynkig hud, dålig hudstruktur, reumatiska inflammationer, andnöd, allergiska hud och luftvägsbesvär. Basedows sjukdom, cirkulationsbesvär med förslappningar och ärrbildningar i blodbanorna.

                         Grått hår tidigt i livet kan bero på kopparbrist

En brist på koppar ökar kraftigt lipidperoxidation (oxidativ nedbrytning) av lipoproteiner och kardiovaskulär vävnad. Det kan orsaka förhöjda kolesterolvärden, och hos patienter som avlidit i hjärtinfarkt kan låga nivåer av koppar påvisas i hjärtvävnaden.

Vid åderförkalkning är halten av koppar i själva serum hög, men däremot är nivåerna i aorta och lever låga. Tillskott av koppar leder initialt till högre kopparnivåer i serum, men då även till en påföljande normalisering av alla kopparvärden samt betydande förbättringar av kolesterolnivåer och själva åderförkalkningen i sig.

Vår åkermark blir allt mer utarmad genom bruket av onaturlig konstgödsel och en annan bidragande orsak är att odlingsmarkerna nästan aldrig i moderna tider tillåts ligga i ”träda” (vila) under ett antal år för att återhämta sig. I vissa områden i världen där jordarna redan i sig är fattiga på koppar, kan man se vikten och betydelsen av denna viktiga metall. I dessa områden kunde betande får och lamm börja utvecklas ataxi, en förlust av muskel- samordningen.

Detta spårades ända ned till defekter hos skyddande myelinskidor runt nerverna, särskilt i cerebellum (lillhjärnan) och ryggmärgen. Dessa förändringar är identiska med människans cerebral pares, och dom fynd av defekta myelinskidor som kan ses vid sjukdomen multipel skleros (MS).

Vitaminer och mineraler arbetar tillsammans i samklang med en perfekt balanserad kemi. Kroppen kräver dagligen, 60 mineraler, 16 vitaminer, 12 aminosyror och 2-3 olika essentiella aminosyror, men pga allt mera mineralfattiga jordar blir det allt svårare att tillgodose kroppen med dessa nödvändigheter.

När man beslutat sig för att sätta in ett tillskott av koppar vid misstänkt brist, är det viktigt att här tänka på preparatets biotillgänglighet och om möjligt välja koppar i formerna citrat eller glukonat för bästa upptag.

Tillskott av specifika mineraler bör begränsas till intag under en viss tid, och när nivåerna av en ev brist normaliserats, kan man sedan tillföra tex ett balanserat multipreparat med de viktiga mineralerna avvägda tillsammans.

Synergister Vs Antagonister.

Det finns en samverkan mellan mineraler och muskler. Till exempel så samverkar kalcium med ett stort antal av vitaminerna och mineralerna.

Man kan kort säga att de som hjälper varandra i kroppen kallas synergister. Vitaminet B6 hjälper kroppen att omsätta magnesium, magnesium i sin tur hjälper kroppen att ta upp kalcium. Zink hjälper till vid upptag av A-vitamin, etc….

En särskild mineralantagonist är oxalsyra, som finns i alltför stora mängder i spenat, rabarber, rödbetor och gröna betor, mangold (kallas även romersk kål) och choklad.

Vid insättning av specifikt tillskott måste man tänka på att detta kan trycka ned (antagonist) andra mineraler, till exempel vid ett högt kopparintag, minskar nivåerna av zink, högt intag av zink minskar nivåerna av koppar, högt intag av kalcium minskar nivåerna av magnesium. 

 Vid en ökning av kalcium och magnesium i kroppen kan kalium och natrium minska.

Exempel på andra antagonister mot vitaminer och mineraler.

A-vitamin: luftföroreningar, alkohol, arsenik, aspirin, kortikosteroida läkemedel (såsom prednisolon och kortison), nitrater, syntetiska sköldkörtelhormoner.

B-vitamin-antagonister: alkohol, antibiotika, aspirin, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande), metylbromid (insektsgift), sockeröverskott.

Folsyra: alkohol, antiepileptikum, orala preventivmedel, barbiturater (läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi).

C-vitamin-antagonister: alkohol, antibiotika, antihistaminer, aspirin, bakpulver, barbiturater kortison, DDT, östrogen, orala preventivmedel, petroleum, rökning, sulfabaserade läkemedel.

D-vitamin-antagonister: alkohol, orala preventivmedel, kortikosteroida läkemedel.

E-vitamin-antagonister: alkohol, luftföroreningar, klorid, oorganiskt järn, orala preventivmedel, mättade fettsyror och oljor, hypolipidemiska läkemedel (används vid kolesterolbehandling och hyperkolesterolemi).

Järn-antagonister: aspirin, E-vitamin, EDTA (etylen diamin tetra ättiksyra), antacida läkemedel (syraneutraliserande läkemedel)

Magnesium-antagonister: alkohol, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande).

Zink-antagonister: alkohol, kelatbildande föreningar (använd för att avlägsna överskott av koppar), högt kopparintag, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande), orala preventivmedel.

 

 

 

Begär efter salt eller sött - Celiaki - Glutenintolerans - Brist - Zink - Magnesium - Krom - Järn

Näringsbrister pga den skadade tarmslemhinnan vid Glutenintolerans/Celiaki ger upphov till sug efter 
salt och sött.

*Begär efter salt och kolhydrater vanligt vid Zinkbrist.

*Sug efter salt vanligt vid Järnbrist.

*Begär efter choklad vanligt vid Koppar och Magnesiumbrist.

*Begär efter socker vid Krombrist.


Efter övergång till en strikt Glutenfri kost och tarmslemhinnan läkt så brukar nästan alltid dom olika 
begären avklinga.


Mer om detta ämne kommer att publiceras....

Zink och dess viktiga betydelse för kroppsfunktionerna. Glutenintolerans/Celiaki

av Micke Skribent kl. den 21 februari 2011 kl. 20:13

Ett ljus i mörkret tändes på 90-talet när en forskargrupp publicerade sensationella data kring  

tarmsjukdomen celiaki (glutenintolerans) och Zinkets viktiga funktioner i kroppen.

Man kunde påvisa kopplingar till autoimmuna sjukdomar och Zinkets betydelse i kroppsliga funktioner.

Den inducerade villusatrofin (förstörd tarmslemhinna) vid Glutenintolerans/Celiaki ger malabsorption (minskat näringsupptag) och därmed brist på det viktiga Zinket.

Glutenintolerans/Celiaki ger genom brister och påverkan på immunförsvaret således upphov 

till ett flertal autoimmuna sjukdomar.

Parallellerna mellan celiaki och autoimmuna sjukdomar är också påtagligt uppenbara.

Typ 1-diabetes, reumatoid artrit, multipel skleros, myastheniagravis, autoimmun tyreoidit och 

vissa vaskuliter, mfl är alla exempel på autoimmuna sjukdomar där immunsystemet angriper

kroppens egna vävnader. 

Gluten är glutaminrika proteiner som finns i våra vanligaste sädesslag.

Vid intag av gluten leder celiaki till inflammation och villusatrofi i tunntarmen, varvid 

upptaget av näringsämnen, vitaminer och spårmetaller försämras.

Magont, utspänd buk,diarré eller förstoppning kan vara initiala symtom. 

Malabsorptionen kan i vissa fall leda till viktnedgång, i vissa fall långsam tillväxt hos barn, 

järnbristanemi, zinkbrist, folatbrist och trötthet. 

Dessutom kan CNS-effekter (centrala nervsystemet) förekomma.

Skolios kan knytas till Zinkbrist och störningar i benmineralisering/Benbildningsprocessen.

Även prostatacancer kan knytas till brist på Zink

Diagnos av celiaki kan ställas när som helst i livet, och många fall kan tillståndet påvisas 

i småbarnsåren. 

Obehandlad celiaki hos barn ökar risken för andra autoimmuna sjukdomar, t ex typ 1-diabetes. 

I våra moderna tider visar det sig att celiaki också förekommer i "tysta" former som leder till 

diagnos först i vuxen ålder, men celiaki upptäcks också hos människor som tycker sig vara friska.

Zink har extra stor betydelse för celler med snabb omsättning som i immunsystemet, 

tarmmukosan och andra slemhinnor, och under perioder av snabb tillväxt är zink extra viktigt.

Mer än 300 olika zinkberoende enzymer har identifierats, hur många av dessa som har betydelse för människan är oklart men sannolikt minst 200.

Ett zinkberoende enzym har även betydelse för smak och lukt.

Vid zinkbrist har nämligen förlust av smak och lukt liksom anorexi och viktförlust konstaterats

hos barn. Detta har sedan förbättrats av zinktillskott.

Zink påverkar sannolikt även aptiten, via en direkt verkan på specifika receptorer

i centrala nervsystemet.

Flera av människans viktigaste hormoner är beroende av zink för sin syntes, utsöndring och

effekt i målorganen. Zink påverkar tillväxthormon, flera steroidhormoner, sköldkörtelhormoner,

prolaktin och kortikosteroider.

Det finns en ömsesidig växelverkan mellan zink och hormonerna. Medan zink påverkar syntesen

och aktiviteten av hormonerna, påverkar hormonerna upptaget och omsättningen av zink.

Zink är helt nödvändigt för insulinets produktion, aktivering och effekt i cellerna. Zink är därför

viktigt för kolhydratomsättningen. Zinkbrist tycks försämra cellernas förmåga att utnyttja glukos.

Vid diabetes uppkommer störd zinkomsättning med ökad urinutsöndring och sänkta blodnivåer.

Via en synergistisk effekt mellan zink och insulin stimuleras upptaget av glukos i fettcellerna och

den så kallade lipogenesen, det vill säga bildningen av fett (triglycerider) av glukos.

Detta kan få konsekvenser i form av förhöjda fettsyror i blodet.

Hos en vuxen människa finns 2–3 gram zink med höga koncentrationeri hud, naglar, hår, de

langerhanska cellöarna och i specifika delar av prostatakörteln och ögat. 

Kroppens zinkbalans regleras huvudsakligen i mag–tarmkanalen.

Endast 0,1 procent av kroppens zink finns i blodets plasma och då huvudsakligen bundet

till proteiner.

Sädesvätskan och ögats åderhinna innehåller rikligt med zink.

Minst 300 enzymer, varav många i immunsystemet, behöver zink för full aktivitet.

Funktionen

Zink har avgörande betydelse för kolhydrat-, fett- och proteinomsättningen.

Den är viktig för tillväxt, reproduktion, centrala nervsystemet, hormonsystem, immunförsvar,

skyddet mot fria radikaler samt för styrningen av våra gener och kontrollen av cellernas

programmerade död (apoptos). 

Hypothalamus och hypofysen är områden i hjärnan som är ansvariga för utsöndringen av

tillväxthormonet, GH. Dessa områden har visat sig vara mycket rika på zink. Zinkbrist tycks leda

till sänkta nivåer av GH i blodet, vilket i vissa fall kan återställas med zinktillskott.

IGF-1 är ett hormon som tillverkas i levern, vilket stimuleras av tillväxthormonet (GH).

Syntesen av både tillväxthormon (IGH) och IGF-1 stimuleras av zink.

Testosteronproduktionen är beroende av zink och ett linjärt samband råder mellan blodets nivåer

av zink och testosteron. Även en marginell brist kan få effekter på testosteronnivåerna.

Spermiernas kvalitet påverkas också negativt av zinkbrist och kan leda till infertilitet.

Immunförsvarets celler är beroende av en rad zinkberoende enzymer och därför har zinkbrist

påtagliga negativa effekter på immunförsvaret.

Zinkkoncentrationen är mycket hög i skelettet jämfört med andra vävnader. Zink agerar tillsammans

med aktiverat vitamin D (Kalcitriol) vid bildningen av benvävnad.

Även vid utvecklingen av osteoporos (benskörhet) har zinkbristen en avgörande betydelse.

Zink har även betydelse för vitamin A-omsättningen och har därför betydelse bland annat för

mörkerseendet. Synen kan påverkas negativt genom att zink har stor betydelse för ögats utveckling. 

En förklaring till zinks betydelseför ögats och hjärnans utveckling kan vara att zink  är involverat i

omsättningen av de essentiella fettsyrorna som har stor betydelse för  hjärncellernas uppbyggnad.

Den gråa substansen i hjärnbarken är mycket zinkrik och zink har stor betydelse för utvecklingen av

hjärnans normala funktioner och regleringen av flera viktiga transmittorer i hjärnan.

Zink tillhör antioxidanterna i kosten. Den antioxidativa effekten verkar vara medierad via två mekanismer.

Den sker dels via det zink- och kopparberoende superoxiddismutaset (ZnCu-SOD), samt dels via skyddetav svavelinnehållande tioler. Balansen mellan koppar och zink är viktig intracellulärt, där koppar binderstarkare och konkurrerar ut zink när det gäller bindningsplatser.

Höga kopparnivåer påskyndar fri radikalproduktion medan zink skyddar mot fria radikaler.

Upptaget och utsöndringen

Zinkupptaget sker allra främst i övre delen av tunntarmen, dels via en aktiv proteinberoende

process och dels en passiv process. Väl inne i tarmslemhinnan binds den absorberade zinken

till ett protein, metallotion (MT), som är ansvarigt för en stor del av regleringen av zinkupptaget.

MT fungerar därmed som en "zinkpool" som reagerar på zinkintaget och förändrade plasmazinknivåer.

Proteinet MT binder även tungmetaller och fungerar därmed som ett skydd mot dessa.

Upptaget av zink är väl reglerat. Vid lågt zinkintag ökar absorptionen och vid högt intag minskar denna.

Ett upptag på 5 mg zink tycks under normala förhållanden upprätthålla stabila zinknivåer.

Normalt tas 20–30 procent av kostens zink upp. Upptaget varierar beroende på kostens innehåll av zink och fibrer samt kroppens zinkbehov.

Sänkt syrasekretion från magsäcken tycks minska zinkupptaget. Zinkintaget kan hämmas vid långvarig användning av syrahämmande läkemedel (protonpumpshämmare), som Losec, samt vid järntillskott i farmakologiska doser.

Koppar konkurrerar med zink vid upptaget i tarmväggen. Kopparintaget tycks dock inte ha någon reell betydelse för zinkupptaget, om koppar intas via kosten.

Koppar kan bli ett problem för zinkupptaget om obalanserade kosttillskott med koppar intas.

Användning av p-piller sänker zinknivåerna i förhållande till kopparnivåerna i blodet.

Alkohol ökar urinutsöndringen av zink och zinkbrist är vanligt bland alkoholister.

Kroppens kontroll av zinknivåerna sker främst via utsöndring av zink via bukspottkörteln och tarmens egen utsöndring till avföringen.

Ett viktigt återupptag sker i tarmen via den enterohepatiska kretsloppet. Utsöndringen via njurarna och urinen är låg men ökar vid exempelvis muskelnedbrytning som vid svält och hård fysisk aktivitet.

En liten del zink utsöndras även genom huden och via svett framför allt vid fysisk aktivitet.

Behovet

Trots att zink finns nästan överallt i kroppen behöver mineralen tillföras dagligen genom maten för att förhindra bristtillstånd. Specifika och tillförlitliga metoder för att påvisa zinkstatus saknas bl a eftersom såväl upptag som utsöndring är väl reglerade. Behovet är baserat på absorptionsgraden i tarmen som i Sverige bestämts till 25 procent, samt de dagliga beräknade förlusterna.

När zinkintaget är otillräckligt i förhållande till behovet finns ingen egentlig depå. Istället sparas zink genom hämmad tillväxt, håravfall,mm och minskad utsöndring.

Brist på zink visar sig tydligt i ett flertal kroniska sjukdomar, som diabetes, njursjukdomar, cancer, leversjukdomar och magtarmsjukdomar.

Zinkbrist försämrar reproduktionsförmågan på flera sätt. 

Sperma innehåller en hög koncentration av zink. Zinks antioxidativa effekter fyller 

en funktion i sperma genom att skydda den genetiska koden. 

Dålig zinkstatus försämrar kvaliteten på spermierna och minska reproduktionsförmågan.

Vid zinkbrist hos gravida kan vidare tillväxthämning, fosterskador samt missfall uppkomma.

Barnets födelsevikt kan bli sänkt vid zinkbrist hos modern.

Zinkbrist hos barn leder till minskad tillväxt och försämrad intellektuellutveckling. 

Symtomen kan uppkomma innan uppmätbara vävnadsbrister kan mätas.

Vid läkningsprocessen av sår behövs flera zinkberoende enzymer. Dålig läkning av ben- och trycksår hos äldre har relaterats till zinkbrist.

Flera hudproblem som dermatit, eksem, hudfjällning, håravfall och akne kan direkt förknippas med zinkbrist.

Dålig andedräkt kan förbättras med zinktillskott. Lukten hämmas genom att zinkjonen binder det svavel som bildas på tungan.

Långvarig zinkbrist är dödlig.

*Zink bidrar till ökad immunförsvarsfunktion samt aktiverar T-celler som attackerar och förstör virus och bakterier.

*Har en skyddande effekt mot åderförkalkning genom dess antiinflammatoriska verkan samt antioxidantfunktion.

*Hjälper till att förbättra den glykemiska kontrollen i diabetes typ 1 och diabetes typ 2 samt kan eventuellt hjälpa till att förhindra uteveckling av diabetes typ 2

*Zink- och selenbrist  påverkar metabolismen av sköldkörtelhormon negativt och båda näringsämnena krävs för en väl fungerade sköldkörtel.

*Zink fyller en viktig funktion för prostatan  och kan förhindra DNA-skador som eventuellt kan leda till prostatacancer.

*Zink som intas av gravid får barnet att växa bättre efter födseln på grund av dess inverkan på DNA och vävnadstillväxt.

*Vill du läsa mer i ämnet om den processade mjölkens och det moderna spannmålets skadlighet, mineralers, vitaminers och aminosyrors funktioner och bristtillstånd, kan du göra det i boken "de vita gifterna - Gluten och Mjölk" Del 1 som du finner här: Kunskapskällan