Showing posts with label cancer. Show all posts
Showing posts with label cancer. Show all posts

Vårt dagliga gift - det förrädiska vetet!

0 comments


Glutenintolerans.
Vanliga symtom är uppblåsthet, gas och/eller buksmärtor, diarré eller förstoppning, colon irritabile, skrymmande  avföring, uppblåsthet efter måltid, kliande hudutslag eller eksem, missfärgade tänder eller förlust av emalj, värkande leder, trötthet, humörsvängningar, ångest, depression, dålig aptit, viktminskning eller viktökning, ringningar i öronen, huvudvärk eller migrän, muskelsvaghet, avsaknad av sexlust, dålig koncentration och/eller minnesproblem, infertilitet och/eller oregelbunden menstruation. 

Långsiktiga och mer allvarliga konsekvenser av glutenexponering hos känsliga individer kan vara degenerativa organskador, autoimmuna sjukdomar, benskörhet och cancer.
Vete, korn och råg innehåller giftiga kemikalier i sig som produceras av växten självt. Dessa vete-gifter har utvecklats för att hjälpa växten med sin egen reproduktion av detta både för motståndskraft och överlevnad, på bekostnad av människor och djur som äter av spannmålet.

Många är asymtomatiska, vilket innebär att de inte har tydliga symptom på celiaki. Det häpnadsväckande och oroande faktum är att ungefär 80 % människors immunförsvar som lever i västvärlden, reagerar på gluten med produktion av IgM-och IgG-antikroppar i vad som kallas "medfödda immunförsvaret".
Det medfödda immunförsvaret är äldre, evolutionbetingat, det antikroppsproducerande "adaptiva immunsystemet" och som ospecifikt försvarar mot patogener.

Gliadin är nu erkänt som en giftig glykoprotein i vetet, som används av växten självt för att göra gluten. En grupp forskare ställde sig då frågan: "Är gliadinet verkligen säkert för personer som inte uppvisar symptom på celiaki?".

För att testa hypotesen att ett medfött immunsvar mot gliadin är vanligt hos patienter med celiaki och hos personer som inte uppvisat några tecken på celiaki, så utfördes tarmbiopsi på båda grupperna som exponerats för bla ”rågliadin” i testsyfte, en syntetisk 19 aminosyror lång gliadinpeptid. Resultaten visade att alla patienter med eller utan celiaki producerade en interleukin-15-medierad respons vid exponeringen.


Forskarna drog således slutsatsen: "De data som erhållits i denna pilotstudie stöder hypotesen att gluten framkallar skadliga effekter, med reaktioner från det ”medfödda” immunsvaret hos alla individerna."

Det kan bara finnas en anledning till att ett ämne utlöser reaktioner hos vårt immunsvar. När immunförsvaret reagerar på ett ämne genom att producera antikroppar, är detta ett allvarligt tecken på att just detta ämne högst sannolikt är dåligt för kroppen.

Den som äter bröd är högst omedveten om att alla är glutenintoleranta på ett eller annat sätt - även när det inte finns några märkbara tecken och att gluten misstänks spela en viktig nyckelroll vid uppkomsten av vissa cancerformer, autoimmuna sjukdomar och åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers (demens).
Ordet gluten" kommer från det latinska ordet "lim" och härstammar från samma latinska rot. "Gluten" betyder alltså direkt översatt "lim". Det som ger gluten dess svårsmälta egenskaper är de höga disulfidbindningar det innehåller. Samma svavelbrygga återfinns i hår, naglar och vulkaniserat gummi.

Den första tredjedelen av tunntarmen är där vitaminer och mineraler absorberas av miljontals små utväxter som kallas villi. Villi gör att upptagningsytan ökas rejält i tarmen så att näringsämnen kan absorberas på bara en liten sträcka i vår tarmkanal. Skadas dessa villi kan inte kroppen få tillgång till de vattenlösliga vitaminer och mineraler tarmen normalt ska absorbera.
 I värsta fall blir villi inflammerade och kan därmed försvinna helt. När det gäller toleransnivåer för gluten är denna helt individuell från person till person och t.ex kan mindre än 0,1 gram av gluten orsaka allvarliga besvär för en celiakipatient.

En person som är intolerant (även ovetande) och äter bröd eller pasta på daglig basis har sin tunntarm ständigt belagd med detta slemmiga, inflammatoriska glutenlim, och med allvarliga vitamin-och mineralbrister som resultat. Dessa brister brukar ta många årtionden att uttrycka sig såsom benskörhet, diabetes och vissa former av cancer.

Samhällen som Japan med traditionellt glutenfri kost har mycket lägre förekomster av en mängd olika sjukdomar, trots det faktum att dessa människor brukar äta mycket fisk, då förorenat med allt från PCB till tungmetaller.

Det visar sig att celiaki inte alls är en sjukdom, men ett väl fungerande system för tidig varning. Förutom det medfödda immunsvaret mot vete som vi alla har, är celiaki en genetiskt bestämd, adaptiv respons. Personer som inte har celiaki kan konsumera vete och sedan utveckla cancer, MS och en mängd andra mycket allvarliga sjukdomar.


Personer med celiaki undviker helt enkelt gluten och hålla sig friska.
Det är inte bara gluten som är dåligt, vete är också ett veritabelt biologiskt vapen. Kemisk krigföring i vetets namn. Giftiga oxalater, lektiner och fytater, lömska trypsin och alfa-amalyashämmare,( Alfa-amylas är ett enzym som delar längre kedjor av stärkelse till kortare segment)och endokrinstörande ämnen såsom östrogener. 

Vete är faktiskt riktigt ordentligt osunt och ohälsosamt att bruka till föda. Inte ens korna kan smälta det utan risk för allvarliga tarmproblem och leverbesvär.

Du får kanske någon gång höra: "Men mänskligheten har ätit bröd sedan urminnes tider!" Från arkeologiska fynd och bevis vet vi att brödet uppfanns för högst 14 tusen år sedan. De flesta uppskattningar säger dock mellan 10 000 och 12 000 år. Och i de flesta västerländska samhällen infördes bröd först många årtusenden senare. Det är mao ett ögonblick i evolutionära termer. Människor har varit genetiskt oförändrade under de senaste 200 000 åren.


Vi är genetiskt fortfarande huvudsakligen jägare och samlare där smörgåsar och spaghetti är inte en del av en sådan diet. Bröd är en produkt av jordbruket under tidens gång, som sedan direkt gett upphov till den industriella revolutionen. Människor har inte tid att anpassa sig till de långsamt verkande gifterna i vetet. 

Vete är en monokotyledon (en-bladigt) gräs, något som däggdjur aldrig ätit i hela sin evolutionära historia. Inte så konstigt att de har något försvar mot dess fytosanitära kemiska gifter.
Den verkliga boven i dramat är naturligtvis vetet, inte alls några "underlägsna gener". Eftersom vete inte egentligen är lämpat som mat för människor. Det är giftigt på en mängd olika sätt, och egentligen endast lämpligt att användas för framställning av industriella lim.


Faktum är att vi idag inte ens har identifierat hälften av alla dåliga saker vetet innehåller. Många år av selektiv avel har ökat vetets arvsmassa till mer än 5 gånger större genetisk storlek, än det mänskliga genomet! I vanligt brödvete (Triticum aestivum), till exempel, har hittills nästan 24000 proteiner katalogiseras. 

Ett enda "dåligt" protein kan utlösa problem överallt i kroppen, under årens lopp.
Lantbruks/agroindustrin liksom tobaksindustrin, är naturligtvis redan fullt medvetna om de hälsoproblem deras produkter orsakar och arbetar febrilt med att slutföra sina projekt runt ”vetegenomet”, för att kunna identifiera de viktigaste sjukdomsframkallande delarna genom att kartlägga vetets-DNA så att de eventuellt kan få bort dessa.

Som vi vet så orsakar vete skador på tarmen. Vete orsakar intestinalpermeabilitet. Vete har farmakologiskt aktiva egenskaper såsom östrogener som är skadliga för hälsan. Vete skadar många organ i kroppen, inklusive hjärnan. Vete innehåller höga koncentrationer av excitotoxiner såsom aspartater och glutamater.
 

*Vill du läsa mer i ämnet om spannmålets skadlighet kan du göra det i boken "de vita gifterna - Gluten och Mjölk" Del 1 som du finner här: Kunskapskällan 


Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki

0 comments

Vid obehandlad Glutenintolerans/Celiaki uteblir ett fungerande upptag pga den skadade tarmen och därför är upptaget väldigt lågt av livsviktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Mörkertalet är stort i samhället när det gäller Glutenintolerans/Celiaki. 


Nya rön har visat att brist på koppar kan spela en viktig roll i anemi, artrit, cancer, hjärt-och kärlsjukdomar, epilepsi, fettförbränning, fria radikaler, immunförsvar, processer vid inflammatoriska sjukdomar, osteoporos och vid en underfunktionhos sköldkörteln. (hypotyreos).        

Symptom på kopparbrist inkluderar:  anemi, blodbrist med försvagning, ödem, skelett- sjukdomar, osteoporos, kronisk eller periodisk diarré, förlust av normal hårfärg, skört tunt hår, defekter i ryggmärgen, nedsatt immunförsvar, ökad infektions känslighet, infertilitet, försvagad bindväv, (vilket kan ses vid hjärtförstoring), försvagad aorta, aneurysm, åderbråck och rynkig hud, dålig hudstruktur, reumatiska inflammationer, andnöd, allergiska hud och luftvägsbesvär. Basedows sjukdom, cirkulationsbesvär med förslappningar och ärrbildningar i blodbanorna.
                         Grått hår tidigt i livet kan bero på kopparbrist

En brist på koppar ökar kraftigt lipidperoxidation (oxidativ nedbrytning) av lipoproteiner och kardiovaskulär vävnad. Det kan orsaka förhöjda kolesterolvärden, och hos patienter som avlidit i hjärtinfarkt kan låga nivåer av koppar påvisas i hjärtvävnaden.
Vid åderförkalkning är halten av koppar i själva serum hög, men däremot är nivåerna i aorta och lever låga. Tillskott av koppar leder initialt till högre kopparnivåer i serum, men då även till en påföljande normalisering av alla kopparvärden samt betydande förbättringar av kolesterolnivåer och själva åderförkalkningen i sig.

Vår åkermark blir allt mer utarmad genom bruket av onaturlig konstgödsel och en annan bidragande orsak är att odlingsmarkerna nästan aldrig i moderna tider tillåts ligga i ”träda” (vila) under ett antal år för att återhämta sig. I vissa områden i världen där jordarna redan i sig är fattiga på koppar, kan man se vikten och betydelsen av denna viktiga metall. I dessa områden kunde betande får och lamm börja utvecklas ataxi, en förlust av muskel- samordningen.

Detta spårades ända ned till defekter hos skyddande myelinskidor runt nerverna, särskilt i cerebellum (lillhjärnan) och ryggmärgen. Dessa förändringar är identiska med människans cerebral pares, och dom fynd av defekta myelinskidor som kan ses vid sjukdomen multipel skleros (MS).
Vitaminer och mineraler arbetar tillsammans i samklang med en perfekt balanserad kemi. Kroppen kräver dagligen, 60 mineraler, 16 vitaminer, 12 aminosyror och 2-3 olika essentiella aminosyror, men pga allt mera mineralfattiga jordar blir det allt svårare att tillgodose kroppen med dessa nödvändigheter.

När man beslutat sig för att sätta in ett tillskott av koppar vid misstänkt brist, är det viktigt att här tänka på preparatets biotillgänglighet och om möjligt välja koppar i formerna citrat eller glukonat för bästa upptag.

Tillskott av specifika mineraler bör begränsas till intag under en viss tid, och när nivåerna av en ev brist normaliserats, kan man sedan tillföra tex ett balanserat multipreparat med de viktiga mineralerna avvägda tillsammans.

Synergister Vs Antagonister.

Det finns en samverkan mellan mineraler och muskler. Till exempel så samverkar kalcium med ett stort antal av vitaminerna och mineralerna.
Man kan kort säga att de som hjälper varandra i kroppen kallas synergister. Vitaminet B6 hjälper kroppen att omsätta magnesium, magnesium i sin tur hjälper kroppen att ta upp kalcium. Zink hjälper till vid upptag av A-vitamin, etc….

En särskild mineralantagonist är oxalsyra, som finns i alltför stora mängder i spenat, rabarber, rödbetor och gröna betor, mangold (kallas även romersk kål) och choklad.

Vid insättning av specifikt tillskott måste man tänka på att detta kan trycka ned (antagonist) andra mineraler, till exempel vid ett högt kopparintag, minskar nivåerna av zink, högt intag av zink minskar nivåerna av koppar, högt intag av kalcium minskar nivåerna av magnesium. 
 Vid en ökning av kalcium och magnesium i kroppen kan kalium och natrium minska.

Exempel på andra antagonister mot vitaminer och mineraler.

A-vitamin: luftföroreningar, alkohol, arsenik, aspirin, kortikosteroida läkemedel (såsom prednisolon och kortison), nitrater, syntetiska sköldkörtelhormoner.

B-vitamin-antagonister: alkohol, antibiotika, aspirin, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande), metylbromid (insektsgift), sockeröverskott.

Folsyra: alkohol, antiepileptikum, orala preventivmedel, barbiturater (läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi).

C-vitamin-antagonister: alkohol, antibiotika, antihistaminer, aspirin, bakpulver, barbiturater kortison, DDT, östrogen, orala preventivmedel, petroleum, rökning, sulfabaserade läkemedel.

D-vitamin-antagonister: alkohol, orala preventivmedel, kortikosteroida läkemedel.

E-vitamin-antagonister: alkohol, luftföroreningar, klorid, oorganiskt järn, orala preventivmedel, mättade fettsyror och oljor, hypolipidemiska läkemedel (används vid kolesterolbehandling och hyperkolesterolemi).

Järn-antagonister: aspirin, E-vitamin, EDTA (etylen diamin tetra ättiksyra), antacida läkemedel (syraneutraliserande läkemedel)

Magnesium-antagonister: alkohol, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande).

Zink-antagonister: alkohol, kelatbildande föreningar (använd för att avlägsna överskott av koppar), högt kopparintag, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande), orala preventivmedel.