Forskningen har visat att den så vanliga förhårdningen av artärerna –som vållar fler dödsfall per år än cancer – har ett direkt samband med bruket av homogeniserad mjölk.
Forskningsresultaten har publicerats och tycks vara mycket väl underbyggda.
Men de medicinska myndigheterna förefaller tämligen ointresserade av att öppet och utan omsvep informera allmänheten om dessa uppseendeväckande rön.
Under mer än 20 år har Dr. Kurt A.Oster, chefsläkare emeritus vid hjärtkliniken vid Park City Hospital, Bridgeport, Connecticut, samlat bevismaterial som ger en ovedersäglig biokemisk förklaring på atheroskleros (ett slags arterioskleros, en beläggning som förtränger artärerna-åderförfettning, åderförkalkning).
Boven är inte kolesterol som blivit föremål för så mycken ovederhäftig debatt och som skapat förmögenheter åt margarin-och matolje-fabrikanterna.
Nej, boven har visat sig vara den homogeniserings-process som 400 mejeriindustrin introducerade redan 1932 för att främja marknadsföringen – till priset av människoliv.
XO förekommer i levern hos många djur liksom hos människan, och den har där en specifik funktion, nämligen att bryta ner purinföreningar till urinsyra, en slaggprodukt.
Oster säger i sin rapport att "när främmande XO som t ex den som finns i komjölk, kommer in i blodströmmen, ställer den till med stor skadegörelse genom att attackera specifika mål i artärväggarna". Detta "specifika mål" i artärerna kallas plasmalogen, en vävnad som utgör 30 % av hjärtmuskelns och artärväggarnas celler.
Plasmalogenets närvaro är ovillkorligen nödvändigt för det yttre cell membranets stabilitet, på samma sätt som murbruket håller samman tegelstenarna i en mur.
Förkalkade artärer
Osters forskning visar att de direkta attackerna av främmande XO förorsakar skador på artärväggarna, och att kroppens underbara skyddsmekanismer reagerar med att bilda ärr och förkalkade beläggningar.
"Själva förtjockningen och förhårdningen av artärerna är vad vi kallar arterioskleros, under det att atheroskleros kännetecknas av inlagringen av kolesterol och andra fettämnen i anslutning till ärr och beläggningar", säger Oster.
Efter hand blir ådrornas väggar allt tjockare och blodet får svårare att passera. I sjukdomens senare stadier förlorar ådrorna sin elasticitet då mer och mer kalk upplagras. Åderförkalkning kan bidra till högt blodtryck, som i och för sig inte är någon sjukdom. Högt blodtryck är bara ett symtom.
Alla enzymer är proteiner och XO, som är ett protein, och skulle därför brytas ner i matsmältnings-processen. Emellertid finns det, enligt Osters och Ross rapport, två intressanta orsaker till att XO undgår destruktion och oförändrat går igenom tarmväggen och in i blodströmmen.
För det första konsumeras mjölk och mjölkprodukter i stora kvantiteter, vilket ger upphov till en buffert mellan XO och magsyran. I en undersökning befanns det att 64 % av XO förblev aktiv sedan lika mängder av mjölk och syra blandats i magen. Problemet kompliceras av att äldre människor inte har så mycket syra som yngre.
För det andra framhåller rapporten att homogeniserings-processen medför att aktiv XO fångas upp av strukturer som kallas "liposomer". Liposomer är mycket små inkapslade fettstrukturer som upp- kommit genom homogeniserings-processen. De omger och skyddar XO och leder den genom tarmväggen och in i lymfkärlen.
Här samlas den upp av de vita blodkropparna och når slutligen de specifika målen i cirkulations-systemet.
Fragmentering.
Homogeniseringen spjälkar upp den hela mjölkens fettkulor i små hårda molekyler som inte kan återförenas. Dessa isolerade fettmolekyler inte bara vägrar att ingå nya föreningar, de påverkas inte heller av matsmältningen, och de lyckas ta sig in i blodomloppet i oförändrat skick.
Detta är en av orsakerna till att så många människor är allergiska mot mjölk.
"Mjölkfettet innehåller ett ämne som kallas xantinoxidas (XO). När mjölken inte är homogeniserad, smälts både fettet och xantinoxidas i magen och tunntarmen till mindre molekyler som antingen används av kroppen eller utsöndras.
Homogeniseringen tillåter en del av XO att gå in i blodströmmen utan föregående bearbetning" säger Dr. Oster. Forskarna betonar dessutom att de matsmältningsrubbningar som är så vanliga i vårt samhälle, väsentligt ökar liposomfiltreringen in i blodströmmen.
Tillsammans med Dr. Donald J Ross från Fairfield University förklarar Oster varför osmälta fettfragment från homogeniserad mjölk utgör en sådan hälsorisk. XO:s attack mot artärväggarna har ytterligare dokumenterats genom obduktioner som utförts på patienter som avlidit i hjärt- eller cirkulationssjukdomar.
"Det visade sig att plasmalogen helt saknades där artärväggarna utsatts för skador eller beläggningar, och mysteriet fick sin förklaring då forskarna fann XO i beläggningarna. De båda ämnena kan inte existera samtidigt" säger Oster. Forskarna har infört termen "plasmalogen sjukdom" för att beskriva kärlsjukdom orsakad av XO.
XO + plasmalogen = gift.
I en nyutkommen skrift (Nichlas Sampsidis, "Homogenized", Sunflower Publishing Co. Glenwood Landing New York 11547) betonar Oster och Ross att reaktionen mellan XO och plasmalogen resulterar i en giftig superoxid, som bokstavligen äter bort artärväggen och därigenom åstadkommer allvarliga skador som med tiden leder till förhårdnader och mineralavlagringar.
"Det är på det här stadiet som fettstrimlor och kolesterol börjar samlas runt beläggningen" säger forskarna.
Enligt författarna kan man stoppa och i vissa fall läka skadorna genom att från dieten eliminera sådant som innehåller osmält XO, främst då homogeniserad mjölk och mjölkprodukter, inklusive glass och ost.
Vidare bör man inta vitaminet folinsyra (folat) som blockerar XO:s verkan och bidrar till återuppbyggandet av cellmembranen i ådrorna. Oster ordinerar upp till 80 mg folinsyra per dag för sina hjärtpatienter.
Osters forskning visar också att de kvinnliga könshormonerna inhiberar XO, och det är därför som kvinnor så sällan får atheroskleros före menopausen.
"Däremot kan de manliga könshormonerna, histaminerna, kolesterol och vitaminerna D2 och D3 stimulera och öka XO:s aktivitet" säger Oster.
I broschyren säger Sampsidis: "Man skall komma ihåg att kolesterol i dieten normalt inte ökar blodets kolesterolhalt. Det kolesterol som ökar XO-aktiviteten är det kolesterol som finns lagrat vid kärlskadorna.
Den mänskliga organismen är inte "medveten" om att XO stimuleras av kolesterol. Den lagrar kolesterol som en del av den normala läkningsprocessen.
På grund av sina könshormoner är män mer utsatta för hjärtsjukdomar vid tidig ålder.
*Vitamin D2 och D3 är inga bidragande faktorer så länge XO utesluts från dieten. Vitamin D som tillsätts i homogeniserad mjölk gör däremot mer skada än nytta, eftersom det ökar aktiviteten hos XO".
Sambandet helt klarlagt
Som stöd för sina forskningsresultat anför Oster och Ross statistik som kopplar konsumtionen per capita av homogeniserad mjölk med antalet dödsfall p.g.a atheroskleros. Sambandet framstår mycket klart men är ändå inte det starkaste argumentet för Osters fördömande av homogeniseringen.
Enligt Sampsidis registrerades i USA en nedgång på 10-20 % för dödsfall i hjärt och kärlsjukdomar mellan 1960 och 1980. Under samma decennium visar statistiken från Department of Agriculture att årskonsumtionen per capita av homogeniserad mjölk sjönk från 131,7 kg till 110,3 kg motsvarande 16,3 %.
Som lätt kunde förutses har Osters forskning mött stark kritik från mejeriindustrin. Forskning som gick emot Osters och Ross publicerades av University of California i Davis, en känd lantbruksskola.
Ross ignorerade forskningsresultaten från Davis och påpekade att "varje gång livsmedelsindustrin vill ha forskning som stöder dess intressen, vänder den sig till University of California i Davis".
Dr. Kurt Isselbacher, f.d. chef för medicinska fakulteten vid Harvard- Medical School, fann 1968 att makromolekyler kan absorberas in i organismen. Oster säger att båda teorierna nu stämmer överens, även om det medicinska etablissemanget ännu inte bekräftat detta offentligt.
Andra som uttryckt stöd för Osters och Ross arbete är Dr. R. Lincoln-Kesler vid Rush Pressbytarian – St. Luke's, Chicago, Dr. Jonathan V.Wright, medicinsk skribent i tidskriften "Prevention", samt två kända författare och forskare på näringsfysiologins område, Dr. Richard A. Passwater och Dr. Carlton Fredericks.
Massmedias reaktion.
De viktigaste massmedia har – med undantag för en kort rapport av Charles Osgood, CBS – förbigått dessa forskningsresultat med tystnad och amerikanarna fortsätter att sätta i sig tonvis med homogeniserade mjölkprodukter.
Skadorna som uppstår genom XO börjar faktiskt redan i moderlivet(!), säger forskarna. Homogeniseringen är inte oumbärlig för mejeriindustrin även om ett frivilligt upphörande av proceduren skulle kunna ställa till problem för marknadsföringen.
Dock skulle dessa kunna lösas utan att industrins good-will skulle behöva bli lidande.
Under homogenisering sker det en enorm ökning av yt-arean hos fettkulorna. Det ursprungliga fett membranet försvinner och ett nytt bildas som då innehåller en mycket större andel av kasein och vassleproteiner.Även detta kan förklara de ökade allergiframkallande egenskaperna hos modern bearbetad mjölk.
En expert förklarar:
Paul Virgin, representant för mejeriet Alta-Dana Dairy, Los Angeles, USA:s största producent av opastöriserade mjölkprodukter, berättade för THE SPOTLIGHT att homogeniseringen blev populär under 30-och 40-talen av två skäl:
"Före krigsåren i mitten av 40-talet var mjölken i USA i större utsträckning rå, d v s opastöriserad och icke homogeniserad. På den tiden prissattes mjölken enligt sitt innehåll på grädde och smörfett, och tjockleken på gräddlagret i flaskan skvallrade om kvaliteten.
Många mejerier såg marknadsmässiga fördelar med mjölk som inte visade gräddinnehållet och homogeniseringen var huvudsakligen en standardisering av kvalitet och erbjöd ekonomiskt lönsam teknik. Det andra skälet var rent estetiskt.
Pastöriseringen gör att grädden bildar klumpar och koagulerar i mjölken, och det tyckte inte konsumenterna såg så aptitligt ut. Med homogeniseringen kom mjölken att se godare ut".
Men betalar vi inte ett alltför högt pris för utseendet?"
Det samma gäller givetvis även för oss i vårt avlånga land, vi brukar samma tekniker. Detta borde ge en ordentlig tankeställare för även den mest inbitna mjölkdrickare…
Ta även del av det tidigare inlägget om mjölkens skadlighet:
RSS Feed
Twitter
