Demens och Alzheimers och kopplingen mellan glutenintolerans och celiaki

Du har säkert hört talas om eller kanske haft äldre släktingar som drabbats av det man förr kallade "åderförkalkning" och som vi nu ser som demens och Alzheimers. Dessa tillstånd har ökat rejält under hela 1900-talet och framförallt påvisades redan runt 1920-1930-talet en ökning när vetet blev allt populärare efter att växtförädlarna trixat och framställt hybrider (mutanter) som gav en högre avkastning, dvs mera och billigare mat till befolkningen.

Världshälsoorganisationen WHO rapporterar nu en kraftig accelereration av antalet fall av demens och Alzheimers i västvärlden. Redan nu lider  35 miljoner människor av demens och uppskattningen är att antalet fall kommer att fördubblas fram till år 2030. FN rapporterar att till år 2050 så förväntas antalet demensfall att tredubblas till att drabba över 100 miljoner människor

Den fråga som kommer upp är: Spelar en allt mer utbredd glutenintolerans en roll vid demens?

Alzheimers anses vara en viktig orsak till demens. Alzheimers är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens eget immunförsvar är ansvarigt för att attackera patientens hjärna och skapa symptomen på demens. Celiaki är inte bara en autoimmun sjukdom i sig, det är också känt för att direkt orsaka andra autoimmuna sjukdomar som en följd av skadan i tunntarmen - en läckande tarm. Forskning visar att ju längre en person bär på odiagnostiserad celiaki, desto mer sannolikt är det att utveckla en autoimmun sjukdom, därför är en diagnos i tidigt skede mycket viktig.

Både patienter med celiaki och glutenkänslighet löper starkt ökade risker för att utveckla autoimmuna sjukdomar. Man kan också se goda resultat och förbättring av autoimmuna symptom när gluten tas bort ur kosten.

Förmågan att diagnostisera celiaki är väldigt dålig, man diagnostiserar 3 till 5 % av de som bär på sjukdomen. Ny forskning visar att celiakiincidensen ökar i takt med stigande ålder på patienter. Så medan 1 % av befolkningen har celiaki (myndigheternas uppfattning) gör det den till den vanligaste livslånga sjukdom i bla Europa, där sedan antalet fall fyrdubblas till minst 4 % med åldern. Därför finns högst sannolikt många miljoner vuxna i Europa som lever med odiagnostiserad celiaki (för att inte tala glutenkänslighet) som omedvetet lider av hjärnskador som en följd.

Påverkar gluten hjärnan? Det finns gott om forskning som visar att kroppens immunförsvar reagerar på gluten och som kan resultera i en mängd hjärnrelaterade åkommor som att : hjärnan förtvinar, lesioner i hjärnan (lesioner i den vita substansen), minskat blodflöde till hjärnan (hypoperfusion) och inflammerade blodkärl i hjärnan (vaskulit). Det är enkelt förståeligt hur sådana skador kan skapa symtom på demens.

Det rapporteras i The Lancet att glutenkänslighet ibland enbart visar sig som en neurologisk sjukdom. Med andra ord kan man alltså säga att personer som lider av glutenintolerans och som inte har några symtom från magtarmkanalen, däremot i längden kommer att få problem med störningar i hjärnans funktioner.

Frågan är hur många av dem med odiagnostiserad celiaki som kan utveckla demens. I en studie av två patienter med Alzheimers sjukdom som också senare diagnostiserats för celiaki, kunde man konstatera att när en glutenfri diet infördes så förbättrades deras kognitiva symtom (mental klarhet)
 

Tyvärr är detta skador på hjärnan som inte bara förpassats till den vuxna befolkningen. Forskare i Israel har i en undersökning funnit neurologiska problem hos 51 % av barn med glutenkänslighet. De uppger också att det finns en tydlig koppling mellan glutenkänslighet och ADHD vilket jag också tidigare tydligt tagit upp i min första bok.

Patienter som märker en markant förbättring i t.ex sitt humör, minne och/eller depression när man börjar på en glutenfri diet, säger ofta att de inte kunnat tro att just gluten kan skapa dessa effekter och att andra har svårt för att tro dem när de berättar om sina positiva erfarenheter.

Det bästa sättet att förstå en ganska komplicerad fråga som innefattar kroppens immunförsvar, gluten och inflammatoriska processer, är att titta på denna enkla analogi:

Föreställ rummen i ditt hus för att vara delar av din kropp. Köket är matsmältningskanalen, vinden din hjärna, är vardagsrummet din lever, etc. Låt oss säga att du åt gluten och kroppen reagerade dåligt på det eftersom du var glutenintolerant. När gluten kommer in i magtarmkanalen är den irritation det skapar analogt med att ha en brand som startar.

Vi fortsätter med vår analogi, och att det intagna glutenet nu skapat en brand i ditt kök.

Tenderar då bränder att "stanna kvar" eller tenderar de att sprida sig?

Låt oss nu föreställa oss att elden i köket är så svår att den skickar gnistor och lågor till andra delar av huset. Innan du vet ordet om är ditt vardagsrum, vinden, badrummet och sovrummet i lågor. Kom ihåg att alla dessa rum ”representerar” olika delar av din kropp.

Så som en brand kan brand sprida sig i ett hus, så också kan gluten påverka andra delar av kroppen. Glutenpåverkan gör att sk cytokiner frigörs i kroppen och de kan vålla skador vart de än går i vår kropp, men framför allt vår hjärna reagerar negativt på dem. Faktum är att förhöjda nivåer av cytokiner finns hos patienter med Alzheimers, Parkinsons, autism och multipel skleros (MS). Cytokiner är provocerande, så likna dem vid eld är inte långt borta.

Cytokiner är små proteiner som fungerar som signalmolekyler mellan celler och produceras av immunförsvaret, både det medfödda och det adaptiva immunförsvaret. Cytokiner utsöndras ofta av cellerna men ett fåtal typer av cytokiner är membranbundna. De agerar alltid över korta avstånd (parakrin eller autokrin signalering).

En undersökning från 2006 fann ett starkt samband mellan celiaki och mental nedgång. Man konstaterade att trots att det förekom psykisk funktionsnedsättning hos undersökta patienter och att dessa bar på celiaki, hade deras ordinarie läkare inte associerat detta med celiaki. Forskarna krävde nu att läkare ska ta till sig och omvärdera den roll som gluten kan spela vid en behandlingsbar demens.

I en annan studie av 13 patienter i åldrarna 45 till 79år, med en progressiv mental nedgång över två års tid och biopsibekräftad celiaki så förbättrades 3 patienter eller stabiliserades efter initiering av en glutenfri diet.

Till stöd för att just gluten orsakade deras symtom så hade 10 av dem ataxi (instabil gång) som är ett mycket vanligt tillstånd som en följd av glutenintolerans. Fyra patienter hade näringsbrister (vitamin E och B12), men komplettering av kosten gjorde ingenting för att förbättra symptom.

Notera: att med åldern på dessa patienter och en odiagnostiserad celiaki, så är sannolikheten väldigt stor att de var oförmögna att absorbera näring på grund av skador i sina tarmar.

Demens är på en dramatisk uppgång. Mycket av orsaken till demens är Alzheimers. Alzheimers och nedsatt mental förmåga har en stark relation till glutenintolerans. Att diagnostisera en glutenintolerans och ändra kosten kan definitivt påverka hjärnan positivt.

Finns det demens eller autoimmuna sjukdomar i din familj eller historiskt i din släkt så bör definitivt nuvarande personer med eventuella besvär utredas om det finns en glutenkänslighet/celiaki i botten, tänk dock på att de testmetoder som finns inte är tillförlitliga. Om du har diabetes, löper du dessutom tre gånger större risk att utveckla Alzheimers. Det finns ingen annan väg att gå än att pröva sig fram genom att utesluta gluten ur kosten en period och utröna effekterna.

Det ska även påpekas att flera personer med Alzheimers/demens som prövat dagligt intag av ren kokosolja har upplevt påtagligt positiva effekter. Fristående studier har även visat att dagligt intag av Omega 3 kan ha förebyggande effekter vid ovan tillstånd.
 
Det har spekulerats i andra bidragande faktorer för att utveckla sjukdomen och det är t.ex kvicksilverfyllningar i tänder (amalgam) hälsovådligt material i tandproteser och isoleringsmaterial i rotfyllda/lagade tänder (Bond) och att vi lever i en tidsålder där vi använder allt mer aluminium i matlagningskärl, förpackningar, folie, med mera.
 
Att tillståndet ytterst handlar om en påverkan av spannmålet och att en omfattande dränering sker i kroppen av vitaminer, mineraler och livsviktiga fetter som uppstår genom malabsorptions tillstånd p.g.a ett påverkat matsmältningsystem får nu allt fler upp ögonen för.
 

Vill du läsa mer om ämnet eller hur glutenintolerans/celiaki yttrar sig? Läs då de djupgående böckerna jag skrivit i ämnet som du finner på: www.kunskapskällan.se 

 

 

Hur ska man själv hantera glutenintolerans och vad ska man ge akt på?

Något var och en bör reflektera över.

1: Omedelbara symtom

Var uppmärksam på hur det kommer an på din ork när du äter mat som innehåller gluten. Ibland kan energinivåerna sjunka något efter att ha förtärt en stor måltid, medan din kropp smälter maten. Eftersom gluten intoleranta individer ofta måste arbeta hårdare för att försöka bekämpa effekterna av gluten i mag-tarmkanalen, känner de väldigt ofta en trötthet efter att ha ätit. Till skillnad från den tillfälliga letargi (onormal psykisk trötthet och nedsättning i den mentala förmågan, som ger den drabbade en känsla av dvala) som kan uppstå från tid till annan, kan personer som lider av glutenintolerans vara helt utmattade efter sina måltider.

2. Försök att ge akt på din mentala och emotionella status efter att ha ätit vete eller produkter som innehåller vete. Många personer som lider av glutenintolerans klagar över irritabilitet efter att ha ätit. Irritabilitet kan vara relaterat till trötthet eller kan det uppstå som ett resultat av känslan att vara orkeslös – ”körd i botten” -som liknar status när man känner sig sjuk vid en förkylning eller influensa. Vissa personer med glutenintolerans berättar om tillstånd där de mer eller mindre känt sig ”omtöcknade" nästan direkt efter att de ätit. Med andra ord, de förlorar lätt sin tankegång och att hitta koncentrationen verkar vara svårt.

3. Ge akt på om huvudvärk uppkommer efter en måltid. Symtom på huvudvärk är ospecifikt och kan vara migrän, spänningshuvudvärk eller punktvis huvudvärk. Det finns ingen specifik typ av huvudvärk i samband med glutenintolerans, men hos många individer uppträder ett mönster av huvudvärk konsekvent inom 30 minuter till en timme efter att man har ätit.

4. Observera eventuella symtom från armar och ben. Ofta har personer med glutenintolerans besvär med ledvärk, och de upplever ibland domningar eller stickningar i armar och ben.

5. Ge akt på symptom som t.ex bevär vid matsmältning. Personer med känslighet för gluten tenderar att ha fler icke-gastrointestinala symtom än personer med glutenintolerans, ändå kan de uppleva obehag från magtarmkanalen. Efter en måltid kan de uppleva uppblåsthet, gas, diarré, förstoppning och magsmärtor.

2: långvariga besvär

1. Anteckna avvikelser i din vikt. Känslighet för gluten är främst förknippat med viktminskning, men glutenintolerans kan också leda till oförklarlig viktökning över tid.

2. Var uppmärksam på långvariga förändringar i mental status. Uppkomst av depression, beteende-förändringar eller humörsvängningar orsakas av glutenintolerans. Inkludera alla detaljer i samband med eventuellt uppkomna mentala symtom, däribland svårighetsgrad av symtom och hur ofta de förekommer.

3. Föra detaljerade anteckningar om utslag på huden utvecklas/utvecklats, inklusive eksem. Fotografera utslag om möjligt, och mät dess omkrets om utslagen är lokaliserade till ett specifikt område. Gör följande anteckningar för din egen del:

Beskriv utseendet och egenskaperna hos eventuella utslag. Är det t.ex toppigt, platt, runt eller fläckigt? Märker du av blåsor? Blåsor i munnen?
Hur känns t.ex utslagen? Är de kliande, smärtsamma eller inflammerade?

Under vilka förutsättningar blir tillståndet förvärrat? Med andra ord, bidrar åtsittande kläder, varma duschar, bad, eller fukt att utslagen blir mer irriterade?

4. Hälsofrågor för kvinnor. Ge akt på oregelbundna menstruationscykler, premenstruella syndrom (PMS), svåra smärtor vid menstruation, eventuella missfall och infertilitet. Känslighet för gluten har återfunnits hos par som förgäves försökt tillstånd en graviditet.

Del 3: Vad kan man sedan göra?

1. Boka tid med din läkare för att på medicinsk väg utesluta celiaki och glutenallergi. Dessa är två allvarliga tillstånd som kan orsaka långsiktiga komplikationer om de lämnas obehandlade. Ha dock i åtanke att tillförlitligheten för dessa provtagningar är låg.

2.Glutenallergi: symtom inkluderar klåda, svullnad och irritation runt munnen, kliande utslag eller nässelutslag, nästäppa och kliande ögon, kramper, illamående, kräkningar, förstoppning eller diarré, andningssvårigheter och anafylaxi (svår överkänslighetsreaktion-allergichock). Glutenallergier är vanligast hos barn. Ett hudtest eller blodprov kan ibland identifiera en glutenallergi.

3.Glutenintolerans: Glutenintolerans är en immunreaktion som gradvis förstör det näringsabsorberande tarmluddet (villi)i tunntarmen. Din kropp kan inte ta upp näring ordentligt och tunntarmen kan bli genomsläpplig, (läckande tarm). Glutenintolerans kan identifieras med ett blodprov och en intestinalbiopsi.
Om båda testerna är negativa (ej 100 % tillförlitliga) och du misstänker att du är känslig mot gluten, kan en glutenintolerans vara den bakomliggande orsaken.

Du kan också göra ett eget test och utvärdera din hälsostatus: Eliminera alla källor till gluten från din diet i minst 1 månad, men allra helst i 3 månader. Var på din vakt mot dolda källor till gluten i salladsdressingar, kryddor, soppor, såser och faktiskt även i kosmetika. Även vitaminer och kosttillskott kan innehålla gluten. Kontrollera alltid innehållsdeklarationen på alla livsmedel och kosmetiska produkter.
 
4. Notera eventuella förändringar som sker undertiden du äter glutenfritt. Gå tillbaks och titta på de symtom du eventuellt nedtecknat innan du började med en glutenfri diet och se om några av dem förvunnit eller förbättrats.
 
5. Återinför gluten i din kost igen efter prövotiden med en glutenfri diet är slut. Ge akt på hur du känner dig med gluten åter i dieten och de besvär som kanske återkommer och eventuella nya symtom som tillkommer. Om symtom försvann/förbättrades med en glutenfri diet och du mår sämre på en diet med gluten så kanske du har bekräftat en glutenintolerans.

6. Eliminera gluten permanent från din kost när du har upptäckt en trolig glutenintolerans. Att rätta till de förhållanden som utvecklas som ett resultat av en glutenintolerans, måste du eliminera orsaken och inte bara behandla symptomen.

Till skillnad från en glutenallergi vilken i sällsynta fall kan förbättra så småningom med tiden, är en allmän intolerans mot gluten ett permanent oåterkallerligt tillstånd. Symtom på glutenintolerans kan förvärras av graviditet och förlossning, sjukdom och smitta, stress och kirurgi.