Magnesium och Celiaki. Brister och tillskottens biotillgänglighet

Magnesium är den fjärde mest förekommande mineralen i kroppen och är avgörande för ett bra hälsotillstånd. Ungefär 50 % av kroppens totala magnesium återfinns i kroppens ben. Den andra hälften finns huvudsakligen inuti cellerna i kroppens vävnader och organ. Endast 1 % av magnesium finns i blodet, och kroppen arbetar konstant för att hålla magnesiumnivån i blodet på en konstant nivå.

Magnesium har stor betydelse för, cellfunktionen, hjärtverksamhet, skelettet, styrkan hos tandemalj, immunförsvaret och sockeromsättningen.

Vid Celiaki är som bekant tarmens slemhinna skadad och upptag av näring, vitaminer och mineraler är starkt begränsat och brister uppstår, då även av magnesium som i sin tur kan utlösa andra sjuk- domstillstånd.

Vid stress förbrukar kroppen stora mängder av magnesium och det är därför viktigt att få i sig de rekommenderade mängderna av magnesium varje dag via kost eller från ett bra kosttillskott.

Magnesium behövs för mer än 300 olika biokemiska reaktioner i kroppen. Det bidrar till att upp- rätthålla en normal muskel och nervfunktion, håller hjärtrytmen stadig, stödjer ett friskt immun- system, och håller benen starka. 

Magnesium hjälper också till att reglera blodsockernivåerna, främjar et normalt blodtryck, och är känt för att vara inblandad i energiomsättning och proteinsyntesen. Det finns nu ett ökande intresse av magnesiums betydelse för att förebygga och hantera sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Magnesium i kost absorberas i tunntarmen och utsöndras via njurarna.

Flera studier har gjorts där man kan visa fram positiva effekter /förbättringar  vid ett flertal olika sjukdomstillstånd när man tillfört tillskott av magnesium:

Diabetes, njurfunktionen, minnesfunktionen, benskörhet, astma, hjärtinfarkt, förmaksflimmer, högt blodtryck, PMS vid menstruation, benkramper, mm.

Vid en sviktande tarmfunktion (vid tex Celiaki) är tex brist på magnesium bland det vanligaste.

Magnesiumhaltiga livsmedel.

Gröna grönsaker, såsom spenat är bra källor till magnesium, eftersom kärnan av klorofyllmolekylen (som ger gröna grönsaker deras färg) innehåller magnesium. Vissa baljväxter som bönor, ärter, nötter och frön. Raffinerat spannmål har i sig generellt låga halter av det viktiga magnesiumet. När vitt mjöl förädlas och bearbetas, tas magnesiumrika groddar och kli bort. Bröd gjort på till exempel fullkorns vetemjöl (Gluten!) ger mer magnesium än bröd gjort på vitt raffinerat mjöl. 

Kranvatten kan ibland vara en källa till magnesium.  Vatten som naturligt innehåller flera mineraler beskrivs som "hårt". "Hårt" vatten innehåller mer magnesium än "mjukt" vatten, något att tänka på.

Magnesiumbrist.

Magnesiumbrist går inte att avläsa i vanliga blodprover. Kostundersökningar visar att många invånare inte får i sig rekommenderade mängder av magnesium, är symtomen på magnesiumbrist sällan speciellt tydliga. Det finns dock en oro bland forskare för att många människor kanske inte har tillräckliga nivåer av magnesium lagrat i kroppen eftersom intaget inte är tillräckligt högt via vanlig kost, en faktor här som är av betydelse är den allt mer utbredda utarmning av åkermark/jordar som sker. Med tillräckliga mängder av magnesium lagrat i kroppen kan detta vara skyddande mot sjuk- domar såsom hjärt-och kärlsjukdomar och dysfunktion i kroppens immunförsvar.

Hälsotillståndet hos vårt matsmältningssystem och njurar påverkas avsevärt av magnesiumstatusen. Magnesium absorberas i tarmen och transporteras sedan via blodet till celler och vävnader. Ungefär en tredjedel till hälften av magnesium från kosten absorberas av kroppen. Sjukdomar i magtarmkanalen som exempelvis Crohns sjukdom, Celiaki, mm försämrar absorptionen och begränsar kroppens förmåga att kunna absorbera magnesium. Dessa sjukdomar kan tömma kroppens förråd av magnesium och i extrema fall även leda till magnesiumbrist. Kronisk diarré eller kraftiga kräkningar kan också resultera i utarmning av magnesium.

Friska njurar kan begränsa urinutsöndring av magnesium för att kompensera för låga intag. Däremot kan överdriven förlust av magnesium via urinen, vara en bieffekt av vissa läkemedel och kan även förekomma i händelse av dåligt kontrollerad diabetes och vid alkoholmissbruk.

Tidiga tecken på magnesiumbrist inkluderar minskad aptit, illamående, kräkningar, trötthet och svaghet. Som en följd av magnesiumbrist förvärras exempelvis, domningar, stickningar i händer, fötter eller runt munnen, muskelsammandragningar och kramper, kramper (plötsliga kramper kan orsakas av för hög elektrisk aktivitet i hjärnan), förändringar av personlighet, håglöshet, restless legs syndrom (rastlösa ben) ,onormala hjärtrytmer (oregelbunden hjärtverksamhet) och kranskärlsspasmer kan också uppstå. Vid svår magnesiumbrist kan detta i sin tur leda till låga nivåer av kalcium i blodet (hypokalcemi). Magnesiumbrist är också förknippat med låga nivåer av kalium i blodet (hypo- kalemi).

Grav magnesiumbrist ökar risken för diabetes pga störningar i insulinkänsligheten.

Många av dessa symtom är generella och kan också resultera från en mängd andra medicinska tillstånd än just brist på magnesium. Det är viktigt att ha en läkare som är kunnig och utvärderar hälsotillståndet och problemen så att lämplig vård kan ges.

Ofta är läkarna okunniga på magnesiumets område och dess viktiga betydelse, i läroböcker för läkarstudenter omfattar oftast läran om magnesium kanske inte mer än en halv sida ! 

Att enklast mäta nivån av magnesium i kroppen görs genom urinprov där urin samlas in under 24 timmar. I dygnsurinen ska den var låg. Patienten får sedan inta magnesiumtillskott under ett par dagar och en ny mätning görs sedan av urinen. Är halten fortfarande låg har patienten brist, är den hög har inte patienten brist och kroppen gör sig av med överskottet.

När behövs extra tillskott av magnesium?

Magnesiumtillskott kan vara indicerat när ett visst hälsotillstånd eller problem orsakar en stor förlust av magnesium eller vid dåligt upptag (malabsorption).

Vissa läkemedel kan leda till magnesiumbrist, inklusive vissa diuretika, antibiotika och läkemedel som används för att behandla cancer. Personer med dåligt kontrollerad/skött diabetes kan ha nytta av magnesiumtillskott på grund av ökad förlust av magnesium via urinen i samband med hyperglykemi.

Magnesium tillskott kan vara indicerat för personer med alkoholism. Låga nivåer av magnesium förekommer i 30 % till 60 % av fallen bland alkoholister. Personer med kroniska malabsorptions problem såsom vid Crohns sjukdom, Celiaki och personer som genomgått operationer i matsmältningsapparaten kan förlora avsevärda mängder av magnesium genom diarré och försämrat fettupptag , och därför kan dessa behöva extra magnesiumtillskott.

Personer med kroniskt låga nivåer av kalium och kalcium kan ha ett underliggande problem med magnesiumbrist. Magnesiumtillskott kan hjälpa till att korrigera dessa brister.

Äldre vuxna löper ökad risk för magnesiumbrist, undersökningar tyder på att äldre har ett lägre intag av magnesium än yngre. En faktor för brister hos äldre är också att intag av olika läkemedel  interagerar med magnesium. Denna kombination av faktorer ställer direkt äldre i riskzonen för att utveckla magnesiumbrist. Det är därför viktigt för äldre att få rekommenderade mängder av magnesium i sin dagliga kost.

Ofta finns orala magnesiumtillskott i form av magnesiumoxid, magnesiumsulfat och magnesium- karbonat. Elementärt magnesium avser mängden magnesium i varje förening. Mängden elementärt magnesium i en förening och dess biotillgänglighet påverkar effektiviteten av magnesium tillägget. Biotillgänglighet avser mängden magnesium i livsmedel, mediciner och kosttillskott som absorberas 

i tarmen och slutligen för biologisk aktivitet i dina celler och vävnader. 

Enterisk beläggning (det yttre skiktet av en tablett eller kapsel som tillåter den att passera genom magen och lösas i tunntarmen) av en magnesiumförening, kan minska biotillgängligheten.

I en studie som jämförde fyra former av magnesiumpreparat, visade en lägre biotillgänglighet hos magnesiumoxid, med betydligt högre absorption och biotillgänglighet av formerna magnesiumklorid och magnesiumlaktat. Detta stöder uppfattningen att både magnesiumhalten hos ett kosttillskott och dess biotillgänglighet bidrar till dess förmåga att återställa bristfälliga halter av magnesium.

Magnesium och blodtryck

Epidemiologiska bevis tyder på att magnesium kan spela en viktig roll i regleringen av vårt blodtryck Kostvanor med mycket frukt och grönsaker, är bra källor till kalium och magnesium, och är konsekvent förknippade med lägre blodtryck.

En observationsstudie undersökte effekten av olika näringsämnen och förekomsten av högt blodtryck hos ett antal tusen personer. Efter fyra års uppföljning fann man riskerna att få högt blodtryck mini- merats med kostvanor som gav mer intag av magnesium, kalium och kostfiber.

Magnesium och diabetes

Diabetes är en sjukdom som resulterar i otillräcklig produktion och /eller tillgodogörandet av insulin. Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulin hjälper till att omvandla socker och stärkelse i maten till energi. Det finns två typer av diabetes: typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes är oftast diagnostiseras hos barn och ungdomar, samt ett resultat av kroppens oförmåga att tillverka insulin. 

Typ 2-diabetes, som ibland kallas vuxendiabetes, är den vanligaste formen av diabetes. Det är oftast ses hos vuxna och är oftast förknippas med en oförmåga att tillgodogöra sig det insulin som produceras av bukspottkörteln. Fetma är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes. Under de senaste åren har andelen typ 2-diabetes ökar tillsammans med stigande av fetma.

Magnesium spelar en viktig roll i kolhydratmetabolismen. Det kan påverka frigörandet och effekten av insulin, det hormon som hjälper till att reglera glukosnivån i blodet (socker). Låga nivåer av magnesium (hypomagnesemi) är vanligt hos personer med typ 2-diabetes. Hypomagnesemi kan förvärra insulinresistens, ett tillstånd som ofta föregår diabetes, eller kan vara en följd av insulinresistens. 

Individer med insulinresistens tillgodogör sig inte kroppseget insulin tillräckligt effektivt och kräver därför större mängder insulin för att upprätthålla blodsockernivåerna inom normala nivåer. Njurarna förlorar även sin förmåga att behålla magnesium under perioder av allvarlig hyperglykemi (högt blodsocker). Den ökade förlusten av magnesium i urinen kan därefter resultera i lägre blodnivåer av magnesium. Hos äldre vuxna kan man korrigera utarmning av magnesium för att förbättra gensvaret på insulin och behandling.

Flera kliniska studier har undersökt nyttan av extra magnesiumtillskott vid undersökningar runt typ 2-diabetes. I en sådan studie fick ett 60-tal patienter med låga magnesiumnivåer i serum antingen 2,5 g oralt magnesiumklorid dagligen "i flytande form" (som ger 300 mg elementärt magnesium per dag) eller placebo. I slutet av en 16-veckors studieperiod hade de som fått magnesiumtillägg högre nivåer av magnesium i blodet och förbättrad kontroll av sin diabetes, än de som fick placebo.

I en annan studie, var ett 100-tal patienter med dåligt kontrollerad/skött typ 2-diabetes slumpmässigt utvalda för att få placebo eller ett komplement med antingen 500 mg eller 1000 mg av magnesium- oxid (MgO) i 30 dagar. Alla patienter behandlades också med diet eller diet plus oral medicinering för att kontrollera blodsockernivåerna. Magnesiumnivåer ökade hos gruppen som fick

1000 oxid mg magnesium per dag (motsvarande 600 mg elementärt magnesium per dag) men däremot skedde inte några signifikanta förändringar hos placebogruppen eller den grupp som fick 500 mg magnesiumoxid per dag (motsvarande 300 mg elementärt magnesium per dag). Här spelar mängdenoch biotillgängligheten en viktig roll då magnesiumoxid i sig har ett väldig dåligt upptag i kroppen.

Magnesium och hjärt-kärlsjukdom

Magnesiumomsättningen är mycket viktig för att insulinkänslighet och blodtryckreglering. Magnesiumbrist är vanligt hos personer med diabetes. Observationer mellan sambanden med magnesiumomsättning, diabetes och högt blodtryck, ökar även sannolikheten att magnesium omsättning även kan ha stor betydelse vid olika hjärt-kärlsjukdomar.

Vissa studier som visat förhöjda nivåer i blodet av magnesium fanns även lägre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Dessutom har vissa kostundersökningar föreslagit ett högre intag av magnesium och därmed minska riskerna att för stroke. Det finns också bevis för att låg inlagring/nivåer i kroppen av magnesium kan öka riskerna för onormal hjärtrytm, vilket i sin tur kan öka risken för komplika- tioner efter en hjärtinfarkt. Dessa studier tyder på att konsumtionen av rekommenderade mängder magnesium kan vara fördelaktigt för det kardiovaskulära systemet. Dessa studier har också ökat intresset för kliniska prövningar, för att fastställa effekten av magnesium tillskott på olika hjärt-kärlsjukdomar.

Flera mindre studier tyder på att magnesiumtillskott kan förbättra de kliniska resultaten hos personer med kranskärlssjukdom. I en av dessa studier, testades effekten av magnesiumtillskott på uthållig- het/trötthet vid motion (förmågan att gå på ett löpband eller cykla), bröstsmärta orsakad av motion och livskvalitet undersöktes hos dessa patienter. Patienterna fick antingen placebo eller ett komplement ger 365 mg magnesiumcitrat gånger dagligen i 6 månader. 

I slutet av studieperioden fann man att magnesiumterapin signifikant ökade magnesiumnivåerna. Patienter som fått magnesium hade 14 procent förbättring i träningstider jämfört med ingen förändring i placebogruppen. De som fått tillskott av magnesium var också mindre benägna att uppleva bröstsmärtor orsakade av träning.

I en annan studie var 50 män och kvinnor med stabil kranskärlssjukdom slumpmässigt utvalda till att få antingen placebo eller en magnesiumtillägg som gav 342mg magnesiumoxid två gånger dagligen. Efter 6 månader uppvisade de som fått orala magnesiumtillägg en betydligt bättre ork/uthållighet vid motion.

Osteoporos.

Skelettets tillstånd stöds av många faktorer, i synnerhet kalcium och D-vitamin. Här finns dock vissa belägg för att magnesiumbrist kan vara en ytterligare riskfaktor för postmenopausal osteoporos.

*(postmenopausal osteoporos innebär förlust av benvävnad hos kvinnor efter klimakteriet, när östrogenhalten i kroppen sjunker)

Detta kan bero på det faktum att magnesiumbrist förändrar kalciummetabolismen och hormoner som reglerar kalcium. Flera studier på människa har visat att magnesium tillskott faktiskt kan förbättra bentätheten. Vid misstanke om/vid diagnos för Glutenintolerans/Celiaki och påföljande Glutenfri kost har kunnat påvisa markanta förbättringar av bentätheten.

Åter till magnesiumtillskott och biotillgänglighet.

Docent Rune Eliasson säger följande i en artikel om ämnet magnesium:

”Om man inte kan få fria magnesiumjoner in i kroppen har inte magnesium någon effekt”

Magnesiumoxid, magnesiumhydroxid och magnesiumkarbonat har en mycket låg biotillgänglighet och är olämpligt då upptaget i kroppen blir mycket lågt. Det är i stort sett bortkastade pengar att köpa kosttillskott som innehåller magnesium i formerna magnesiumhydroxid och magnesiumoxid.

De föreningar av magnesium som har bäst biotillgänglighet är magnesiumlaktat, magnesiumcitrat och magnesiummalat.

Företaget Holistic erbjuder ett bra magnesiumtillskott (120mg) där 3 biotillgängliga former av magnesium ingår vilka är laktat, malat och citrat. Läs gärna mer på webben: http://holistic.se/produkter/index.php?kat=mineraler&p=magnesium

Omnämnas kan att vid lungtransplantationer och hjärtoperationer används magnesium som standardbehandling, men då använder man magnesiumsulfat där biotillgängligheten är hög.